SL nekar min 80-åriga morfar färdtjänst

Hej bloggen!
Måste ta upp detta då jag blir så fruktansvärt förbannad!
Jag har haft färdtjänst och när jag skulle förnya det så nekar SL mig att få färdtjänst, fast jag hade läkarintyg och rekommenderades att få färdtjänst av socialtjänsten. Jag behöver färdtjänst för jag får panikångest när jag åker kommunalt. Visst det var en sak att dom nekar mig, jag har i alla fall inga fysiska problem. Men sen fick jag reda på idag av min mamma att min morfar som är 80 år och inte kan gå att SL har nekat han att få färdtjänst! Det var morfars läkare som hade rekommenderat att han skulle få färdtjänst för det känns inte riktigt tryggt att han ska åka bil, han var nyligen med om en trafikolycka och han har svårt att gå. Och dom jävlarna som sitter på SL godkänner inte att han ska få färdtjänst och deras motivering var att "han behöver det inte". Varför tror SL att dom är bättre på att bedöma vem som behöver färdtjänst än läkarna? Blir så jävla förbannad! Mormor har överklagat nu men det tar ju förbannat lång tid! Alltså jag förstår inte, det går över mitt förstånd att SL nekar när läkare har rekommenderat någon att få godkänd. Och neka någon som är i den åldern och har nedsatt fysisk förmåga. Kan någon förklara vad fan det är som försiggår? Det är ju helt sjukt!
 
Enligt färdtjänstens hemsida :

Färdtjänst, som är en del av kollektivtrafiken, är till för personer som har väsentliga svårigheter att ta sig till eller åka med den allmänna kollektivtrafiken. Regler för färdtjänst finns i färdtjänstlagen som är en trafiklag.

Denna folder beskriver vad som krävs för att få tillstånd till färdtjänst. Senaste versionen av foldern är från juli 2012.

Länk till foldern för "uppfyller jag kraven för att få tillstånd för färdtjänst?:

http://www.fardtjansten.sll.se/sv/Information/folder-om-krav-for-fardtjanst/

 
 
 

vart med om en trafikolycka igår...Nära döden upplevelse..

Igår kväll var jag och killen ute och körde på landsväg i mörker. Vi får en mötande bil som hade genat och vi var tvungna att köra av vägen. Sidan på bilen där jag satt skrapades mot en stor sten, glassrutan i baksättet på min sida gick sönder, ljuslyktan fram har ramlat av och hela bilen är total förstörd. Jag och Anders klarade oss men det var en sån stor chock. Vi grät och skakade hela vägen hem och idag så åkte vi till närmsta bilverkstad som var 2 kilometer bort och det var precis att vi han komma till bilverkstaden innan bilen lade av helt.
Jag kommer ihåg när vi var tvungna att  köra av vägen så var vi påväg in i att köra in i ett träd och jag skrek och tillslut blundade jag bara och bara väntade. Jag väntade på att vi skulle krocka in i trädet. Min kille bromsade PRECIS innan vi krockade in i trädet och det var det läskigaste jag varit med om. Känslan av att det bara handlar om sekunder innan man skullle bli skadad, kanske tillochmed dö. Vi körde i 80 km/h. Det kunde gått riktigt illa. I natt drömde jag om det och man är fortfarande skakis. Det kommer ta sin tid att smälta det här. Det var verkligen läskigt. Nu har vi lånebil men jag har inte fått bort känslan av att vara livrädd, även fast det hände igår så är jag fortfarande vettskrämd..